Dehumanisering.

Det råder ingen brist på termer och etiketter som vi människor sätter på varandra.
Ideologier får oss att i grupp förstärka vårt identitetstänkande, oavsett vilken ideologi vi pratar om.
Alla såna här uppfattningar är bara illusioner. Kanske försök att förklara världen runt oss, inte sällan använda som redskap för förtryck.

Lathundar för livet kan man kanske kalla det. Lathund är ett passande ord. För om man låter sig styras av såna här lathundar då är man inget annat än en lat hund. En duktig jävla vovve.

Det är ingen skillnad på Kvinnors hat mot män, mäns hat mot kvinnor, kristnas hat mot muslimer, muslimers hat mot kristna, svartas hat mot vita, vitas hat mot bruna, brunas hat mot svarta, rikas hat mot fattiga, fattigas hat mot rika och så vidare.

Det är samma lathet som ligger bakom alla såna typer av fördomar. Det är bekvämligheten i att få ett enda generaliserat ansikte på alla problem man har i sitt liv.

Problemet är att såna här illusioner lätt blir väldigt starka och dominanta i människors liv. Om man lyssnar och låter en människa förklara orsaken till sina åsikter och tankar så kan man ibland få höra dem dela med sig av minnen, de tillfällen i deras liv då dom "fick klart för sig" deras åsikter.
Jag kallar dessa minnen "kardinalminnen", dom är milstolparna i vår idé om världen. Det räcker ibland att en person upplever en sak en enda gång, är upplevelsen tillräckligt stark så formar det hur personen tänker, ett sånt minne är ett "kardinalminne".

När jag försöker mig på den här teoribildningen kan jag inte låta bli att tänka på vilka kardinalminnen som styr mig i min syn på världen. Ett som kommer tidigt är när Facket kopplades in på Ebersprächer fabriken i Trollhättan där jag en gång jobbade. Det gällde antalet dieselvärmare en anställd skulle montera på ett arbetspass. Ledningen ville höja antalet och metallfacket kopplades in. Efter att fackmannen gått direkt in till chefen utan att ens säga hej till fackrepresentanten på golvet, så kommer han ut i fabriken och säger att en anställd borde kunna montera ännu fler värmare under ett arbetspass. Så blev det också.
(Givetvis gick således kvalitén på varje individuell dieselvärmare ner och Volvo sa sedan upp kontraktet och fabriken lades ner...)
Min syn på metallfacket kommer alltid vara styrd av den upplevelsen. Minnet är för mig ett kardinalminne. Det styr min syn på Metallfacket, även om det gått mer än 10 år.

Ibland hänvisar människor till statistik, problemet är att när en människa som redan bestämt sig hittar den statistik som talar för personens redan bestämda åsikter, då blir statistiken ett singelobjekt i sinnet på personen och blir så verktyget för att förklara det personen redan bestämt sig för. Hur en människa mentalt går tillväga för att komma fram till sina åsikter är egentligen viktigare än åsikterna i sig.

Det vanligaste är att man använder någon sorts dehumaniserande strategi för att få en "rationell" ursäkt för det maktutövande vi människor så gärna utsätter varandra för. Att få en ursäkt till att behandla andra illa är antagligen det omedvetna syftet.

Martin Heidegger vill hjälpa oss här, i sin logik där han menar att det är det vi faktiskt GÖR idag, inte vad vi gjorde igår, inte hur vi ser ut, eller vad vi tycker, tänker eller ens säger. Det vi GÖR idag definierar vilka vi är idag, det vi gjorde igår definierar vilka vi var igår och det vi kommer göra i framtiden definierar vilka vi kommer att bli. Ett fokus på en människas handlingar oavsett identitetspolitiskt tillhörighet är universiellt rättvist. Jag ställer mig på Martin Heideggers sida här.

PS.
Är det inte lite intressant med hur Martin Heidegger ser på det vi gör NU och Zoroastrismens dynamiska perspektiv på Ahura Mazda/Ahriman? Alltså att man till skillnad från kristendomens statiska bild om Djävulen och Gud som eviga statiska krafter så ser man  Ahriman/Angra Manju som en ond kraft som man med rätt handling i nuet kan decimera och förminska här i vår värld?

DS.