Ekonomisk Kanonmat

Min mamma berättade en historia för mig om min mormors pappa, alltså min "gamle-morfar". Det var när flerbarnstillägget kom, min mamma, min mormor och någon annan satt i gamle-morfars kök och diskuterade hur politikerna tänkt med införandet av flerbarnstillägg. Plötsligt kom min Gamle-morfar ut ur sitt rum där han antagligen satt o rökte och drack folköl, när han hörde diskussionen om flerbarnstillägget så utbrast han "Det kan ni väl begripa! Dom ska ha kanonmat!".
Min gamle-morfar är något på spåren - givetvis var det inte kanonmat i form av soldater i krig som politikerna var ute efter när dom införde flerbarnstillägget, men han har ändå en poäng:

Om invånarantalet ökar så ökar också den så kallade tillväxten och ett ökat invånarantal sägs även stimulera företagande. Jag ver inte exakt hur det här fungerar då jag aldrig pluggat den här typen av ekonomi. Spontant så undrar jag varför man alltid vill ha en ökning. Kanske är det för att man vill följa den konstanta inflationen i världen? Plus minus noll låter ok för mig, fast det är klart. hyror höjs, matpriser stiger, nån form av "ökning" är väl att föredra så man hänger med resten av samhället.

Men?! Det finns ju varken jobb, lägenheter, dagisplatser eller "pengar" så det räcker åt alla?!
Nu ser vi vad vi vanliga dödliga är till för: Ekonomisk kanonmat.
Det "ska" alltid finnas hyfsat ont om allt det jag nämnde, för det gör att vi nöjer oss med lägre löner, dyrare lägenheter, större dagisgrupper och mindre ekonomisk rörlighet. Tänk om det hade stått tomma lägenheter överallt? Vem hade betalat mer än 4000 för en lägenhet då? Finns det ett annat jobb tvärs över gatan så vågar chefen knappast vara kaxig. Det är detta Milton Freidman kallar "Den naturliga arbetslösheten".
Om du inte tillhör överklassen är du ekonomisk kanonmat, och ditt livs mening är att generera pengar så billigt som möjligt och utan att klaga, eller - du springer i ekorrhjulet och utför arbete för att kunna överleva i din omgivning.

Inflation då? En valuta blir mindre värd än en annan? Nä, det vi har i nästan alla länder världen över är konstant inflation - att pengar är värda mer eller mindre mot varandra är för att dom sjunker i värde olika fort. En valuta stiger nästan aldrig, även om det står "+" på nyheterna.
Vad händer då när kollapsen kommer och vi har för många människor? Tja vi börjar prata om att ta bort en del av dem. För inte kan vi ändra den statiska strukturen i vårt levande samhälle?
Det enda stabila i världen är den ständiga förändringen - när våra religiösa, ekonomiska och sociala strukturer inte hänger med så finns det alltid människor som försöker försvara de statiska strukturerna istället för att följa med i utvecklingen. Det man principiellt gör är att gå i strid mot verkligheten för att försvara en struktur eller ett system (GOLACHAB) - som är ett mänskligt påhitt till skillnad från det ständigt föränderliga universum.

Aleister Crowley och de andra gubbarnas ideer behövs mer än någonsin i världen idag - dårarna sitter som råttor i masten på det sjunkande skeppet och dom kommer aldrig förstå så länge dom sover i sitt Abrahamitiska koma.
Det finns ingen "naturlig ordning" som vi är skyldiga att bevara - det finns en "naturlig progression" som vi är tvungna att förhålla oss till.

Pansarvagnkuk

2013:

Jag kom på den här lilla serien när jag pratade med en vän om objektivt och subjektivt, den som dräper i serien är monoteisten - han som inte kan acceptera att andra människor uppfattar saker på ett annorlunda sätt.
Det behöver inte vara i ett religiöst sammanhang, när vi gick i högstadiet kom en kille till vår skola och berättade en historia om sig själv: han hade varit missbrukare och han visste minsann hur det gick om man använde droger. En vän till mig sa efter att också ha lyssnat på den före detta missbrukaren:  För HAN var det så, det säger något om hans erfarenhet om droger men det säger inte mycket om droger generellt.
Detta är bara exempel och man kan egentligen säga det genom vilken metafor som helst:
Min upplevelse är inte mer värd än din. Därför att mitt liv är (objektivt) inte värt mer än ditt. Behovet att tvinga på andra sin egen upplevelse bör klassas som en form av sinnesförvirring.

Zaporogkoscakernas Brev

2013:

Det känns som ett måste att skriva om Zaporogkoscakernas brev till den Turkiske Sultanen, bara för o göra "reklam" för det. sök på det själva på internet om ni vill ha mer info.

"Zaporogkosackerna till den turkiske sultanen:

Din turkiske Satan! Den förbannade Djävulens bror och kamrat, Lucifers sekreterare! Vad är Du för en helvetesriddare, som inte ens kan döda en igelkott med Din nakna rumpa? Din armé slukar vad Djävulen spyr ut. Du är inte värd att ha kristna folk under Dig. Vi fruktar inte Din här, och till lands och till sjöss skall vi slåss mot Dig. Knulla Din mor! Du, Din babyloniske kökspojke, makedoniske tunnbindare, bryggare från Jerusalem, getapojke från Alexandria, Stora och Lilla Egyptens svinaherde, armeniska galt, tatariske bagge, skurk från Podolien, Kamenats bödel, världens och underjordens tokstolle, därtill en dåre inför Gud, Djävulens ättling, sendraget i vår kuk, svintryne, hästrumpa, rödhåriga hund, odöpta skalle, knulla Din mor!

Så svarar kosackerna Dig, Din usling. Du kommer inte ens att få vakta kristna svin. Nu måste vi sluta. Vi vet inte vilket datum det är eftersom vi inte har någon kalender. Månen är på himlen, året i boken, och det är samma dag hos oss som hos er. Därför: kyss vår röv!

Konsjevoj ataman Ivan Serko med hela sin zaporogiska här."




Diplomati var bättre förr...